EU försämrar för förnybar energi

EU-kommissionen lade i december 2016 fram sitt förslag om en förändrad energipolitik för åren 2020 till 2030. Man kallar skamlöst förslaget för ”Clean Energy for All European”. EU-medborgaren borde rimligen då kunna utgå från att förslaget stod i samklang med Parisöverenskommelsen om högst 2 graders global temperaturökning och strävan mot 1,5 grader. Så är dessvärre inte fallet, som klimatexpertis konstaterat, och som illustreras av tabellen nedan. Skillnaden gentemot EREFs ( EREF = European Renewable Energies Federation) förslag är betydande:

EU-kommissionen föreslår bara 27 % förnybar energi år 2030 utan bindande nationella mål. EREF föreslår 45 %, med bindande mationella mål. EU-kommissionen föreslår vidare 30 % ökad energieffektivitet, medan bland annat EREF föreslår 40 %. Det innebär ett tak för EUs energianvändning 2030 på ca 10 000 TWh..

EUs vicepresident, Sefkovic, påstår att hans förslag skapar bättre villkor för förnybar energi . I själva verket är det i huvudsak tvärtom. Målet 27 % är att betrakta som business-as-usual, dvs. helt utan ambitioner. Frånvaron av nationella bindande mål gör att det låga målet inte ens är trovärdigt. Man räknar också med att minska investeringarna i förnybar energi med två tredjedelar efter 2020. Samtidigt förväntar man sig investeringar år 2030 i fossilkraft på 150 miljarder kronor. Sefkovic är uppenbarligen en självklar kandidat till ett Greenwash-pris.

EU-parlamentet är i detta sammanhang att betrakta som ett ljus i mörkret. De kan tänka sig 35 % förnybar energi 2030, med bindande nationella mål.

Försämringar för förnybar energi

Enligt EU-kommissionens förslag ska förnybar energi inte ges prioritet i elnätet, dvs vid elöverskott kommer förnybar energi inte att kunna hävda sig jämfört med t ex kolkraft. EU vill också ta bort fastprissystemen, dvs. att producenten av förnybar energi garanteras ett fast pris i många år. Det har varit en hörnsten i den tyska energiomställningen och gett investerare ekonomisk trygghet.. Dessutom förbjuds statligt stöd till förnybar energi och ursprungsgarantier ska tas bort. Sammantaget riskerar därför t ex Tysklands energiomställning att bromsas upp betydligt.

EREF och SERO kräver givetvis att prioritetsrätten, ursprungsgarantier och nationella stödsystem m m ska vara kvar.

Märkligt är att EU-kommissionen i nyliberal anda kräver marknadsbaserade auktionsförfaranden för förnybar energi men inte för kärnkraft. Denna får i förslaget en gräddfil och utsätts inte för konkurrens. Tvärtom, fossil energi samt kärnkraftsbyggen i England, Frankrike och Ungern får mångmiljardsubventioner med EUs goda minne.

Några ljusglimtar

Positivt är kravet att elproduktion inte får släppa ut mer än 550 g koldioxid/kWh. Det sätter stopp för nya kolkondenskraftverk med konventionell teknik. Bra är också att man vill hindra de enskilda staterna från att lägga några bördor (t ex skatter) på egenanvändning av förnybar energi så länge som denna handlar om högst 15% av respektive lands elanvändning. EREF har dock tillsammans med bl a Greenpeace publicerat en rapport som visar att hela 50% av EUs elanvändning kan täckas med egenanvänd/egenproducerad energi. 15-procentgränsen är därför oacceptabel.

EREF och SERO trycker på

Fler exempel på EUs klimatfientliga politik finns men får inte plats här. Det förestår nu många förhandlingar innan det slutliga beslutet tas om EUs framtida energipolitik, kanske om något år. EREF, med säte i Bryssel, deltar aktivt i dessa förhandlingar för att förbättra villkoren för förnybar energi . SERO kräver att Sveriges regering motsätter sig många av EUs klimatfientliga förslag och att den agerar för att Parisavtalet ska tas på allvar. Jag hoppas att det finns många andra aktörer som också tar strid för att vår regering ska försvara Parisavtalet och kraftfullt tar strid i EU för att rädda vårt framtida klimat.

Göran Bryntse, Tekn Dr

Ordförande i SERO

vice president i EREF

Solrevolutionen är här

 År 2016 blev första året då solelen globalt stod för det största eleffekttillskottet, 75 GW ( 1 GW = 1 miljon kilowatt). Sannolikt förblir solel nummer ett även i framtiden. Merparten av världens investeringar i ny elproduktion var till förnybar energi. I EU uppgick den förnybara andelen        till 90 %.

Priserna har rasat de senaste åren. Bara under 2016 minskade kostnaden för solel med dryga tio procent. Redan nu kostar ny solel i t ex Mexico, Chile och Dubai bara ca 25 öre/kWh. Prisraset fortsätter – både för solceller, växelriktare och installationer. Enligt flera bedömare, t ex välrenommerade Fraunhofer-Institutet i Tyskland, kommer kostnaden för ny solel att minst halveras till 2025. Liknande bedömningar görs på många håll i USA. I östra USA har elbolagens försäljning redan minskat med 2 miljarder dollar till följd av solpanelerna på husen.

Kolkraft är redan olönsamt i åtskilliga länder trots omfattande subventioner. IEA (International Energy Agency) beräknar att den fossila energin varje år subventioneras med 3000 miljarder kronor. Detta är minst fem gånger så mycket som subventioneringen av förnybar energi.

Expansiv teknologi

Den tekniska utvecklingen av solceller är snabb. De konventionella kiselcellerna kräver mindre material, och dessutom är helt nya material och processer på väg att tas i bruk. Bland materialen kan nämnas perovskit (kalciumtitanoxid) och bland processerna nanoteknologi, fotonuppkonvertering och piezoelektricitet (”sollöv” är på väg där piezoelektriska material används för att generera el utifrån lövets rörelse).

I Australien har man utvecklat solceller med 35 % verkningsgrad, mer än dubbelt så mycket som genomsnittet i ifjol. När solcellen består av flera lager för att fånga in hela ljusspekret är en 50 %:ig verkningsgrad fullt realistisk, men är ännu dyrt .

Nya rumsliga placeringar

Solceller framöver kommer inte bara att finnas på tak och direkt på apparater som självladdande mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer. Solelen kan också komma från elproducerande fönster (med transparenta solceller), takpannor och solcellsbemängda gardiner. Eller från en solcellstejp, flexibel och tunn som papper, som kan placeras var som helst.

Lagring

För att kunna utnyttja solenergin optimalt behöver solel lagras både över dygnet och från sommar till vinter. Elbolaget Jämtkraft, med god tillgång till lättreglerad vattenkraft, erbjuder redan sina kunder att sälja solel till företaget på sommaren och få tillbaka motsvarande el på vintern. Får man som husbehovsproducenter inte den möjligheten, kan det snart nog, mot bakgrund av de orimligt höga nätavgifterna i Sverige, bli lönsamt att själv hålla sig med batterier. Kostnaden för ellagrande batterier har sjunkit med två tredjedelar de senaste fem åren, och priserna fortsätter att minska. Sverigeaktuella batteritillverkaren Northvolt avser att producera batterier för mindre än 100 $/kWh, en tiondel av kostnaden år 2010. Andra lagringstekniker finns också, t ex vätgas, pumpkraft och saltlösningar.

Solel populärt

Svenskarna gillar solel. I en enkät från Telge Energi svarade 74 % ja på frågan om de kan tänka sig att ha solceller på huset. Enligt Eon anser sex av tio att solel bör vara subventionerad. Solrevolutionen är uppenbarligen på väg även i Sverige. Själva har vi tillsvidare 5 kW solceller hemma på taket och är mycket nöjda med det.

Göran Bryntse

Tekn Dr, Ordf. i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO,
Vice president i European Renewable Energies Federation, EREF.

Kosteröarna kan bli ett energi- och miljöföredöme

 Sol, vind, bioenergi och avsaltat vatten. Fossilfria färjor och trålare. År 2025 kan öarna bli självförsörjande med förnybar energi.

 Strax före midsommar träffades solenergiexperter från ett femtontal länder i Strömstad för att diskutera hur vår värld kan försörjas med enbart förnybar energi, inte minst solenergi. En utflykt gjordes till Kosteröarna, som kan bli ett påtagligt exempel på fossilfri energiförsörjning- här finns alla förutsättningar. Konferensen, ISREE 2017 ( International Symposium on Renewable Energy Education), arrangerades av Strömstad Akademi.

Strömstad Akademi arbetar bland annat för att Kosteröarnas energiförsörjning i framtiden ska baseras på 100 % förnybar energi. Kosteröarna är bland de soligaste platserna i Sverige och där finns också gott om bioenergi.

Nya svenska regler gör att det nu blir ännu förmånligare med solenergi .

Troligen blir solel det viktigaste tillskottet till ny elproduktion i världen i framtiden.

Ute till havs blåser det bra. Ett enda stort vindkraftverk av typen Glenn i Göteborgs hamn kan försörja hela Kosteröarna, på årsbasis. Nu finns teknik för flytande vindkraft som möjliggör lokalisering utanför nationalparken.

Energieffektivisering

Regeringen tillsatte nyligen en utredning för att stimulera energieffektivisering. Vi ska därför söka pengar för att klargöra potentialen för energieffektiviseringar på Kosteröarna. Det är ofta billigare att spara energi än att tillföra ny energi.

Transporter

Den stora energianvändningen på Kosteröarna är bränsle till färjor och fiskebåtar. Nu finns biodiesel som ett bra alternativ. En färja planeras redan i år att helt eller delvis drivas av biodiesel.

Vattenförsörjningen

 Vattenproblemen på Kosteröarna utreds nu av kommunen. Hoppas att Strömstad Akademi blir remissinstans när den är klar.! Ny teknik, att med hjälp av vågkraft avsalta havsvatten, har presenterats av ett företag inom ramen för vårt projekt.

Mer i muséet 8 augusti

Det finns goda förutsättningar för att energiförsörjningen på Kosteröarna år 2025 kan baseras på förnybara energikällor och öarna kan i så fall bli ett miljöföredöme för övriga Sverige.

Göran Bryntse, Tekn Dr

Assisterande professor i Energieffektiv Teknik vid Strömstad Akademi

Ordf. i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation