Sverige bör lämna Euratom

 Euratom-fördraget från 1957 går ut på att stödja kärnkraftutbyggnaden i Europa. Fördraget har modifierats marginellt sedan dess. På den tiden trodde de flesta att kärnkraften var mycket önskvärd. Den sades bli så billig att det inte ens skulle löna sig att mäta den konsumerade elenergin, ” too cheep to meter”-

I artikel 1 slås fast att ” Euratom ska ha till uppgift att … skapa de förutsättningar som behövs för en snabb organisation och tillväxt av kärnenergiindustrierna”. I artikel 2 sägs ”säkerställa att sådana viktiga anläggningar kommer till stånd som behövs för utvecklingen av kärnenergin”.

Euratom-fördraget bryter mot några av EUs grundprinciper. Artikel 3 i EU-fördraget om koherens, dvs att lagarna ska vara inbördes överensstämmande. Artikel 6 om att miljöhänsyn ska prägla all EU-politik samt mot ”Polluter pays”-principen.

Senaste året har EU-kommissionen i förslaget till energipolitik fram till 2030 klargjort att kärnkraften inte behöver konkurrera på marknaden med hänvisning till att Euratom-fördraget står över andra EU-fördrag. Det medför att kärnkraften får kraftigt subventioneras.Det görs t ex nu i England, Frankrike och Ungern. Samtidigt får inte förnybar energi subventioneras med hänvisning till EUs konkurrensregler, de s k State Aid Guidelines. EU-kommissionären Vestager hävdar att om vill man ändra på kärnkraftens gräddfil så måste man ändra på Euratom-fördraget.

Det är givetvis orimligt att Euratom-fördraget har prioritet framför övriga EU-fördrag. Sveriges medlemskap i Euratom kostar uppskattningsvis miljardbelopp varje år, men det är svårt att få fram exakta siffror. Euratoms hela budget är på minst 15 miljarder SKr som i stor utsträckning används för direkta subventioner av kärnkraften.

Eftersom Sverige 2040 ska basera sin energiförsörjning på 100 % förnybar energi blir Euratomfördraget en dyr obsolet kvarleva som i framtiden är onödig för oss..

Reformera Euratom-fördraget nu

En förändring av Euratomfördraget har föreslagits med jämna mellanrum utan att någon åtgärd av betydelse har vidtagits. Tyskland lovade t ex 2012 att reformera Euratom-fördraget. Andra EU-länder, t ex Österrike, Luxemburg, Irland och Danmark stöder Tysklands ambition att grundligt reformera det sextio år gamla fördraget. Tyskland planerar en regeringskonferens år 2018 för att ändra på Euratomfördraget. Det är därför viktigt att Sverige ansluter sig till denna grupp av EU-länder vid en sådan konferens och förordar en grundlig reformering av Euratom.

Ompröva Euratom i två steg

En utfasning av svenskt medlemskap i Euratom bör ske i två steg. Först ska fördraget reformeras i samarbete med övriga EU-länder i syfte att anpassa det till övriga EU-regler så att kärnkraften bär alla sina egna kostnader och upphandlas i konkurrens med förnybar energi. I ett senare skede bör Sverige helt lämna Euratom-samarbetet och istället satsa på 100 % förnybar energi.

Göran Bryntse, Tekn Dr, Ordf. SERO,

Vice president i European Renewable Energies Federation, EREF

Vätgas + bränsleceller kommer i framtidens bilar

 Batteridrivna elbilar har blivit populära i Sverige och stöds av stora företag som t ex Vattenfall. I Japan däremot satsas mer på elbilar drivna av vätgas + bränsleceller, t ex av Toyota. Fördelarna med vätgasbaserade elbilar jämfört med batteridrivna elbilar är snabb tankning, 3-4 minuter, mindre volym och vikt, längre räckvidd, ca 50 mil idag. Det är också billigare idag att lagra och förflytta energi i vätgas än i batterier. Batteriernas livslängd kan också vara ett problem och tillgången till laddstolpar är en begränsning även på sikt. Det blir svårt att sätta upp sådana stolpar överallt i storstäder. För att ladda en elbil hyfsat snabbt fordras dessutom hög effekt, vilket ställer stora krav på elnätets kapacitet.

Vad är en bränslecell?

En bränslecell omvandlar kemisk energi från ett bränsle, ofta vätgas, med hjälp av ett oxidationsmedel, ofta syre, till elektricitet genom en kemisk reaktion. Vätgasen oxideras vid anoden och syret reduceras vid katoden. En elektrolyt finns däremellan. En spänning över elektrolyten genererar elektrisk ström. Verkningsgraden är ca 70 %, vilket kan jämföras med konventionella förbränningsmotorer, 25-40 %. Utsläppen är bara vatten. Det går att få stora uteffekter från bränslecellspaket, upp till Megawatt med parallellkopplade stackar.

Ny teknik som framställer vätgas billigare är på gång på flera forskningslabb. Till exempel Professor Yang vid Nanoscience Technology Centre vid Central University of Florida har utvecklat nya material med hjälp av nanoteknik som möjliggör framställning av vätgas direkt från havsvatten med hjälp av solenergi. Forskare vid UCLA i Kalifornien har stoppat in en tredje elektrod i bränslecellen. Det här skulle kunna minska kostnaden för vätgasbilar dramatiskt hävdar Richard Kaner vid UCLA. Nickel, järn och kobolt kan användas för väteproduktionen istället för dyr platina och andra ädelmetaller.

Många tillämpningar möjliga

Det finns ett svenskt företag, Powercell i Göteborg, som ligger långt framme när det gäller utvecklingen av bränsleceller som konverterar vätgas till el. Företaget har samarbete med flera bilföretag och med bl a leveranser till Kina, där det satsas stort på bränslecellsdrivna elbilar. De har ca 50 anställda idag och ligger på Hisingen. En utbyggnad av vätgasmackar sker nu i Sverige av bl a Shell.

I världen finns ca 10 000 bränslecellsdrivna bilar idag och antalet ökar snabbt. De billigaste kostar nu ca en halv miljon svenska kronor, dvs klart billigare än Tesla X. Det finns också ca 10 000 vätgasdrivna gaffeltruckar. Toyota börjar också tillverka bränslecellsdrivna stadsbussar 2018. Det finns nu ett hundratal globalt.

Förutom framtidens bilar och lastbilar finns också många andra tillämpningar av bränsleceller. Här kan nämnas back-up power till datacenters, att ersätta dieselgeneratorer, telekomstolpar, off grid strömförsörjning till byggen och fastigheter. energilagring av intermittent förnybar energi från sol och vind. De kan också fungera som s k range extenders till batteridrivna truckar, lastbilar och fartyg.

Mot bakgrund av att flera stora internationella bilföretag som BMW, General Motors och Toyota satsar på bränslecellsdrivna elbilar finns det all anledning att tro att sådana bilar kommer att bli vanliga i framtiden.

Göran Bryntse

BränslecellerBränsleceller