Publicerad: 2017-03-18
Energikommissionen, konsumenterna och elnätet
Energikommissionens (EK) betänkande, SOU 2017:2, på 355 sidor behandlar i viss mån elnäten. Förslagen sammanfattas på sid. 297:
sin elanvändning för att skapa efterfrågeflexibilitet.
pilotprojekt.
Bakgrunden till nya funktionskrav på elmätare är att efterfrågeflexibilitet eftersträvas för att bl a undvika effekttoppar. Potentialen för efterfrågeflexibilitet i elsystemet är enligt Svenska Kraftnät (SvK) mellan 3000 och 4500 MW, dvs. med styrning av konsumtionen kan man minska det maximala effektbehovet med upp till 4500 MW. Hushållen kan enligt SvK bidra med ca 2000 MW redan idag. Med ökad tillgång till elbilar och batterier typ Teslas Powerwall kan den nivån sannolikt höjas väsentligt. Därför vill EK att framtidens elmätare ska kunna mäta och debitera elanvändningen var 15e minut. Detta krav är redan genomfört i Norge. Kombinerat med automatisk koppling till elpriset så kan t ex värmepumpar, kyl- och frysskåp undvika att köras när elpriset är som högst, dvs. vardagar mellan 8 och 9 på förmiddagen och mellan 17 och 18 på eftermiddagen. Resultatet blir att den maximala effektförbrukningen i landet begränsas påtagligt och därmed behovet av toppkraft i form av t ex dyra gasturbiner. Även vissa dyra förstärkningar av elnäten kan på detta sätt undvikas. EK noterar för övrigt att en övergång till rörliga nättariffer underlättar efterfrågeflexibiliteten.
Pilotprojekt
Enligt gällande ellag måste nätägaren behandla alla kunder lika, vilket försvårar introduktionen av nya debiteringsmodeller. Genom en liten justering av ellagen kan nätbolagen via s k pilotprojekt i vissa områden få prova nya affärsmodeller för debiteringen, inklusive s k positiv diskriminering, dvs en kundgrupp kan ges möjligheter till bättre priser, t ex om de vidtar åtgärder för att öka efterfrågeflexibiliteten. Det är ett av skälen till att EK vill att regelverken kring elnäten bör utvecklas. Modern IT-teknik möjliggör s k smarta elnät, vilket eftersträvas bland annat för att introducera mer variabel förnybar energi. Då måste också nuvarande ellag från 1997 ses över för att inte utgöra ett hinder för målet 100 % förnybar energiförsörjning. Energimarknadsinspektionen har på begäran av EK nyligen presenterat en utredning som identifierar sådana hinder.
Investeringsplaner
Regionnätet ägs i huvudsak av tre stora bolag, Vattenfall, E.ON och Ellevio (fd Fortum). Lokalnäten ägs till 60 % av samma tre företag , se sid. 117 i betänkandet . De senaste åren har dessa tre företag levererat ca 25 miljarder av vinsterna på elnätet till sina moderbolag. Detta strider mot meningen med elmarknadsreformen som krävde att elhandel och elnät skulle vara juridiskt åtskilda för att undvika sådan korssubventionering.
Investeringsplanerna för lokal- och regionalnäten är på 53 miljarder för perioden 2015-2019. Det mesta går till ersättningsinvesteringar av befintliga nät på grund av åldringsproblem. 70 procent av nätkomponenterna är äldre än 20 år och 37 procent äldre än 38 år, dvs de har uppnått sin ekonomiska livslängd. Enligt IVAs utredning är kostnaderna för att anpassa elnäten till den nya, förnybara elproduktionen däremot relativt små.
EK tar sig inte an problemet med de alltför höga nätavgifterna. Regeringen har dock aviserat att de håller på att titta på de problemen. Man kommer förhoppningsvis med förslag under våren för att de ska kunna behandlas i den kommande energipropositionen. SERO har uppvaktat regeringen med förslag på åtgärder mot ohemula nätavgifter, se vår tidning nr 4/2016.
Remisstiden på EKs betänkande utgår 19 April. SERO kommer givetvis att lämna in ett utförligt remissvar samt komplettera det med ett energiseminarium i Riksdagen.
Göran Bryntse,
Ordf. SERO