Elnätsavgifterna fortfarande alltför höga
Elnätsavgifterna borde kunna sänkas från dagens 53 miljarder kr per år till 12-13 miljarder kr/år om nätbolagens vinster och effektivitet ökar, menar Göran Bryntse, i en kom- mentar till en ny förordning om elnätet.
I augusti kom Baylan med
en ny förordning om elnätet. Den innebär att elnätsbolagen maximalt får räkna med en ränta på 3 procent avkastning på sina kraftledningar. Enligt Baylan skulle det medföra en sänkning av de årliga nätav- gifterna från nu och de två närmaste åren på 53 miljarder till 38 miljarder. Det är fort farande alldeles för mycket. Enligt min bedömning borde det räcka med ca 12 miljarder per år.
Dessutom får SERO inte gehör för att nätavgifterna av hushållningsskäl i huvudsak ska vara rörliga. Det är en besvikelse då vi tycker det är självklart att rörliga nätav- gifter, dvs. man betalar per överförd kWh, är bättre än fasta avgifter. Det är för mig obegripligt att Baylan inte vill förorda rörliga nätavgifter. . Dessutom kan man notera att kraftbolagen i stor utsträckning själva får stå för bedömningen av värdet av sina nät. Så treprocentregeln är flytande.
Vid milleniumskiftet, då jag satt i Energimyndighetens styrelse, bedömdes i en LRF-utredning att ca 8 miljarder var rimliga nätavgifter för konsumenterna efter en s k benchmareking-srtudie, dvs. man jämförde de effektivaste nätbolagens kostnader med övriga nätbolag. Få klagade då på att elnätet inte fungerade som det skulle. Sedan dess har konsumentprisindex ökat med ca 20 %, så 2018 borde det motsvaraca 10 miljarder/år. Elanvändningen har faktiskt sjunkit under detta århundrade. 2001 låg Sveriges elanvändning på ca 150 TWh mot senaste årets ca 140 TWh. Så de skyhöga nätavgifterna kan inte motiveras av en ökad elanvändning och därpå följande förstärkning av elnäten.
Enligt IVAs utredning ”Väg- val el” är kostnaderna för att anpassa elnäten till en mer decentraliserad elproduktion baserad på förnybar energi små jämfört med kostnaderna för ny elproduktion. Det finns därför ingen anledning att ha höga nätavgifter på grund av anslutningen av t ex vindkraft eller solel. Min bedömning är således att en rimlig nivå på de årliga nätavgifterna bör vara ca 12-13 miljarder/år i ett kostnadseffektivt scenario. Det är 25 miljarder mindre per år i utgifter för de svenska elkonsumenterna!
Sammantaget borde således nätavgifterna sänkas från nu 53 miljarder/år till 12 – 13 miljarder/år, en minskning med närmare 80 %. Baylans sänkning på i bästa fall 20 % är helt otillräckligt.
Göran Bryntse, Tekn Dr Ordf. i SERO