Solel tar över
Solrevolutionen är här
År 2016 blev första året då solelen globalt stod för det största eleffekttillskottet, 75 GW ( 1 GW = 1 miljon kilowatt). Sannolikt förblir solel nummer ett även i framtiden. Merparten av världens investeringar i ny elproduktion var till förnybar energi. I EU uppgick den förnybara andelen till 90 %.
Priserna har rasat de senaste åren. Bara under 2016 minskade kostnaden för solel med dryga tio procent. Redan nu kostar ny solel i t ex Mexico, Chile och Dubai bara ca 25 öre/kWh. Prisraset fortsätter – både för solceller, växelriktare och installationer. Enligt flera bedömare, t ex välrenommerade Fraunhofer-Institutet i Tyskland, kommer kostnaden för ny solel att minst halveras till 2025. Liknande bedömningar görs på många håll i USA. I östra USA har elbolagens försäljning redan minskat med 2 miljarder dollar till följd av solpanelerna på husen.
Kolkraft är redan olönsamt i åtskilliga länder trots omfattande subventioner. IEA (International Energy Agency) beräknar att den fossila energin varje år subventioneras med 3000 miljarder kronor. Detta är minst fem gånger så mycket som subventioneringen av förnybar energi.
Expansiv teknologi
Den tekniska utvecklingen av solceller är snabb. De konventionella kiselcellerna kräver mindre material, och dessutom är helt nya material och processer på väg att tas i bruk. Bland materialen kan nämnas perovskit (kalciumtitanoxid) och bland processerna nanoteknologi, fotonuppkonvertering och piezoelektricitet (”sollöv” är på väg där piezoelektriska material används för att generera el utifrån lövets rörelse).
I Australien har man utvecklat solceller med 35 % verkningsgrad, mer än dubbelt så mycket som genomsnittet i ifjol. När solcellen består av flera lager för att fånga in hela ljusspekret är en 50 %:ig verkningsgrad fullt realistisk, men är ännu dyrt .
Nya rumsliga placeringar
Solceller framöver kommer inte bara att finnas på tak och direkt på apparater som självladdande mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer. Solelen kan också komma från elproducerande fönster (med transparenta solceller), takpannor och solcellsbemängda gardiner. Eller från en solcellstejp, flexibel och tunn som papper, som kan placeras var som helst.
Lagring
För att kunna utnyttja solenergin optimalt behöver solel lagras både över dygnet och från sommar till vinter. Elbolaget Jämtkraft, med god tillgång till lättreglerad vattenkraft, erbjuder redan sina kunder att sälja solel till företaget på sommaren och få tillbaka motsvarande el på vintern. Får man som husbehovsproducenter inte den möjligheten, kan det snart nog, mot bakgrund av de orimligt höga nätavgifterna i Sverige, bli lönsamt att själv hålla sig med batterier. Kostnaden för ellagrande batterier har sjunkit med två tredjedelar de senaste fem åren, och priserna fortsätter att minska. Sverigeaktuella batteritillverkaren Northvolt avser att producera batterier för mindre än 100 $/kWh, en tiondel av kostnaden år 2010. Andra lagringstekniker finns också, t ex vätgas, pumpkraft och saltlösningar.
Solel populärt
Svenskarna gillar solel. I en enkät från Telge Energi svarade 74 % ja på frågan om de kan tänka sig att ha solceller på huset. Enligt Eon anser sex av tio att solel bör vara subventionerad. Solrevolutionen är uppenbarligen på väg även i Sverige. Själva har vi tillsvidare 5 kW solceller hemma på taket och är mycket nöjda med det.
Göran Bryntse
Tekn Dr, Ordf. i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO,
Vice president i European Renewable Energies Federation, EREF.
Publicerad: 2017-08-19