Ny Vattenfallreplik

Inga fel hos SERO om kärnkraft

Vattenfalls kärnkraftschef, Torbjörn Wahlborg, anser sig i Länstidningen 21/2 se många fel i min artikel om SDs kärnkraftspolitik. Det enda konkreta han nämner är kärnkraftens klimatpåverkan där han hänvisar till Vattenfalls internutredning. Jag stöder mig däremot i huvudsak på en Stanfordstudie som är publicerad i en vetenskaplig tidskrift, Energy and Environmental Science, 2009,2, pp 148-173, och har 117 vetenskapliga referenser samt inga externa sponsorer. Stanford är ett av världens mest välrenommerade universitet och det universitet som levererat flest nobelpristagare i fysik. Studien bygger på en analys av över hundra livscykelanalyser, med bland annat Vattenfall-studien. Denna har dock ratats av Stanford eftersom den inte är transparent, dvs dess uppgifter går inte att kontrollera. Den skulle därför aldrig få publiceras i en peer-reviewad vetenskaplig tidskrift.

När en styrelseledamot i SERO ringde för att få veta hur Vattenfall kommit fram till sina uppgifter om t ex urangruvor, som orsakar mycket stora koldioxidutsläpp, fick han höra att Vattenfall hade kontaktat sina egna leverantörer, som i regel ligger i kolkraftsländer ( t ex  Australien, Namibia, Kazakstan), och fått svar om mycket låga utsläpp. Vattenfall kontrollerade inte dessa uppseendeväckande svar. Även urananrikning orsakar mycket stora koldioxidutsläpp. T ex drivs anrikningen i Kentucky i USA av två kolkraftverk på 1000 MW vardera. Vattenfalls koldioxidstudie är således med andra ord inte trovärdig.

Wahlborg hävdar vidare att Ringhals är ofarligt. Det tycker varken Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) eller Riksrevisionen. SSM utfärdade nu i januari ett föreläggande då myndigheten misstänker att fibrer kan förhindra nödkylning på Ringhals 1 och kräver åtgärder. Ringhals 2 har sedan länge haft läckage genom en trasig bottenplatta. R2 går idag på halv kapacitet på grund av tekniska problem och är i drift under förutsättning att den stängs i år. Vidare hävdar Riksrevisionen i en rapport, RR 2017:17, att SSMs kontroll av bland annat Ringhals är otillräcklig.

Till detta bör tilläggas att svenska reaktorer inte klarar en fientlig bomb- eller terroristattack. I fjol avslöjades att terrorister förberedde en attack mot ett kärnkraftverk i Belgien.

Göran Bryntse, Tekn Dr
Ordf. i SERO

Publicerad: 2019-03-03
Kategori: Svenska
Kommentarer: Inga kommentarer

SDs dyrbara energipolitik

SDs kärlek till kärnkraft kostsam och miljöfarlig

SDs energipolitiska talesperson, Mattias Bäckström Johansson (MBJ) , hävdar i en debattartikel i LTZ (15/2) att Sverige inte klarar sig utan kärnkraft. Han vill att staten ska tvinga Vattenfall att driva de olönsamma reaktorerna Ringhals 1 & 2 vidare. Han radar upp en rad tveksamma argument.

1) Han påstår felaktigt att kärnkraften är koldioxidfri. Redan 2010 förbjöd Konsumentverket Eon att påstå detta eftersom det inte är sant. Det borde MBJ veta som jobbat i Eon.

I ett livscykelperspektiv orsakar kärnkraften 5-25 gånger större koldioxidutsläpp än förnybar energi.

2) Sveriges årliga elanvändning har minskat under 2000-talet med över 10 TWh, mer än hela Barsebäcks årliga produktion på 1990-talet. Dessutom har vindkraften ökat under 2000-talet med ungefär lika mycket som Ringhals 1 & 2 producerar. Samtidigt har behovet av kolkraft minskat betydligt eftersom biobaserad kraftvärme ersatt kolkraften i stor utsträckning. Sverige exporterade elenergi 2018 ungefär motsvarande produktionen från R1 &R2.  MBJs skrämselpropaganda är därför klart vilseledande.

3) Det behövs miljardinvesteringar i säkerhetshöjande åtgärder för att fortsätta driva R1&R2, vem ska betala det? SDs partikassa? Vattenfall vill ju inte slösa pengar på olönsamma, farliga gamla kärnkraftverk.

4)  MBJ vill att vi ska bygga ny kärnkraft. Under sin livstid skulle en ny reaktor medföra extra kostnader på minst 300 miljarder jämfört med förnybar energi. Vem ska betala detta?

5) MBJs förslag att satsa på fjärde generationens kärnkraft, plutoniumbaserad, blir enligt samstämmiga uppgifter ännu dyrare och farligare än dagens teknik och rena julafton för terrorister. 6 kg plutonium räckte till Nagasaki-bomben.

 

Mycket mer kan invändas mot MBJs syn på kärnkraft men det ovannämnda får räcka. Sammanfattningsvis blir SDs energipolitik mycket kostsam och miljöfarlig för Sverige.

 

Göran Bryntse, Tekn Dr

Ordf. i Sveriges Energiföreningars

Publicerad: 2019-02-20
Kategori: Svenska
Kommentarer: Inga kommentarer

Fossilfritt lurendrejeri

 

Fossilfritt lurendrejeri!!

 

År 2010 förbjöd Konsumentverket Eon att i annonser använda påståendet ”koldioxidfri kärnkraft”. Motivering: kärnkraftverken är inte koldioxidfria. De använder visserligen inte fossila bränslen vid själva elframställningen, men sett ur ett livscykelperspektiv ger de ifrån sig bortemot en tredjedel så mycket koldioxid per kWh som vad kolkraftverken gör.

 

Kraftverkstyp Koldioxidutsläpp (g/kWh)
Vind 5
Vatten (småskalig) 20
Sol, dagens teknik 20
Våg 52
Vatten (storskalig) 60
Kärnkraft 124
Kol, med CCS 439

 

Detta publicerades redan 2009 av Stanforduniversitetet i Kalifornien, baserat på en analys av över hundra livscykelanalyser.

 

Hur skulle då kärnkraftsivrarna kunna argumentera för sin påstådda klimat”neutralitet”? Jo, genom att börja slå blå dunster i ögonen på oss och använda sig av beteckningenfossilfritt i stället för koldioxidfritt. Med den underförstod de att ”fossilfritt” bara skulle referera till själva elframställningen, inte till allt som krävdes för uppbyggnad, drift, underhåll och nedmontering.

 

Urangruvorna och urananrikningen orsakar exempelvis mycket stora koldioxidutsläpp i bl a USA, Kanada, Namibia, Australien och Kazakstan. De och andra kringverksamheter är varken fossilfria eller koldioxidfria. Som framgår av tabellen är inte heller den förnybara energin klimatneutral. Men varken vind, sol, våg eller vatten kommer i närheten av kärnkraftens miljöförstörande inverkan också på klimatets område.

 

Därför: låt dig inte luras! Elproduktionernas inverkan på klimatet bör givetvis bedömas ur ett livscykelperspektiv. I grunden är ”fossilfri” och ”koldioxidfri” samma sak – det ena refererar visserligen till intagssidan, det andra till utsläppen, men de är oupplösligt förenade av naturvetenskapens lagar. Därför är det bättre att använda begreppet klimatsnålt. En lämplig definition av klimatsnål elproduktion är koldioxidutsläpp på < 30 g CO2/kWh.

 

 

Göran Bryntse, Tekn Dr

Ordf. I SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

 

Publicerad: 2018-12-21
Kategori: Svenska
Kommentarer: Inga kommentarer

Om elnätsavgifterna

Elnätsavgifterna fortfarande alltför höga

Elnätsavgifterna borde kunna sänkas från dagens 53 miljarder kr per år till 12-13 miljarder kr/år om nätbolagens vinster och effektivitet ökar, menar Göran Bryntse, i en kom- mentar till en ny förordning om elnätet.

I augusti kom Baylan med
en ny förordning om elnätet. Den innebär att elnätsbolagen maximalt får räkna med en ränta på 3 procent avkastning på sina kraftledningar. Enligt Baylan skulle det medföra en sänkning av de årliga nätav- gifterna från nu och de två närmaste åren på 53 miljarder till 38 miljarder. Det är fort farande alldeles för mycket. Enligt min bedömning borde det räcka med ca 12 miljarder per år.

Dessutom får SERO inte gehör för att nätavgifterna av hushållningsskäl i huvudsak ska vara rörliga. Det är en besvikelse då vi tycker det är självklart att rörliga nätav- gifter, dvs. man betalar per överförd kWh, är bättre än fasta avgifter. Det är för mig obegripligt att Baylan inte vill förorda rörliga nätavgifter. . Dessutom kan man notera att kraftbolagen i stor utsträckning själva får stå för bedömningen av värdet av sina nät. Så treprocentregeln är flytande.

Vid milleniumskiftet, då jag satt i Energimyndighetens styrelse, bedömdes i en LRF-utredning att ca 8 miljarder var rimliga nätavgifter för konsumenterna efter en s k benchmareking-srtudie, dvs. man jämförde de effektivaste nätbolagens kostnader med övriga nätbolag. Få klagade då på att elnätet inte fungerade som det skulle. Sedan dess har konsumentprisindex ökat med ca 20 %, så 2018 borde det motsvaraca 10 miljarder/år. Elanvändningen har faktiskt sjunkit under detta århundrade. 2001 låg Sveriges elanvändning på ca 150 TWh mot senaste årets ca 140 TWh. Så de skyhöga nätavgifterna kan inte motiveras av en ökad elanvändning och därpå följande förstärkning av elnäten.

Enligt IVAs utredning ”Väg- val el” är kostnaderna för att anpassa elnäten till en mer decentraliserad elproduktion baserad på förnybar energi små jämfört med kostnaderna för ny elproduktion. Det finns därför ingen anledning att ha höga nätavgifter på grund av anslutningen av t ex vindkraft eller solel. Min bedömning är således att en rimlig nivå på de årliga nätavgifterna bör vara ca 12-13 miljarder/år i ett kostnadseffektivt scenario. Det är 25 miljarder mindre per år i utgifter för de svenska elkonsumenterna!

Sammantaget borde således nätavgifterna sänkas från nu 53 miljarder/år till 12 – 13 miljarder/år, en minskning med närmare 80 %. Baylans sänkning på i bästa fall 20 % är helt otillräckligt.

Göran Bryntse, Tekn Dr Ordf. i SERO

Publicerad: 2018-10-22
Kategori: Svenska
Kommentarer: Inga kommentarer

Arkiv

Kategorier

Taggar