Transparens kring kärnkraften

TDen svenska lobbyn för mer kärnkraft syns och hörs alltmer och har nu fått acceptans från moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna och sverigedemokraterna. Man är inte nöjda med att det är fritt fram för ny kärnkraft i Sverige utan vill också ha betydande stöd från skattebetalarna och elanvändarna för att bygga ny kärnkraft med vinst. Kärnkraftens svårigheter och risker lämnas diskret därhän. Betänk att i specifika sammanhang är kärnkraften förenad med närmast ofattbara faror. Så är det exempelvis vid naturkatastrofer, reaktorhaverier, högaktivt avfall, kärnvapenspridning, mm.

Opålitlig kärnkraft. Men hur är det till vardags under s k normala förhållanden – är kärnkraften där en pålitligt stabil baskraft som man kan lita på i alla väder? Nej, inte ens då är dess driftsäkerhet något att skryta med. I Sverige når kärnkraftverken upp till sin fulla kapacitet under bara 70% av årets timmar.. 

Och vad värre är: det är bara delvis förutsägbart när leveransstoppen ska ske. En del av dem är både plötsliga och omfattande. År 2003 blev flera miljoner människor utan ström i Sydsverige och Danmark på grund av tekniska problem i både Oskarshamn och Ringhals. 2006 var Forsmark 1 bara en halvtimme ifrån en härdsmälta på grund av ett strömavbrott. År 2011 var det en kvarglömd dammsugare i Ringhals 2-reaktorn som ledde till en brand och ett långvarigt stopp. I år hakade det upp sig vid ett bränslebyte i Ringhals så att driftstoppet som planerades till 24/5-20/6 fortfarande pågår och beräknas fortsätta två månader till med ytterligare höjda elpriser i Sydsverige utöver de som finns på grund av Sydvästlänkens närmast eviga försening. 

Kostnader för ny kärnkraft har skenat i västvärlden de senast tjugo åren och de nyaste anläggningarna väntas producera el till en kostnad som flerfaldigt överstiger marknadspriset för el. Nya koncept hävdas ständigt föra med sig mycket låga kostnader, tills man försöker omsätta dem i verkligheten (som i Finland, Frankrike och England).

Förnybar el är rikligt förekommande och teknik för sol-, vind- och vattenbaserad elproduktion slår nu all annan elproduktion kostnadsmässigt. Den väderberoende delen av förnybar el kan hanteras med etablerad teknik som lagrar olika energiformer som snabbt kan generera el för att täcka både korttids- och säsongsvariationer.

Sveriges roll. I EUs just presenterade klimat och energipaket har kärnkraften utelämnats. Vi hoppas att den svenska regeringen och riksdagen vill se allvaret i situation och lägger kärnkraften åt sidan. Svenska folket har rätt att få tydlig och komplett information kring vad staten gör i relation till kärnkraftens villkor i Sverige och hur EUs Green deal och klimatprogram skall genomföras hos oss.

Göran Bryntse, Tekn Dr

Ordf. i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

Thomas B Johansson, professor em. i energisystem

Publicerad: 2021-07-30
Kategori: Svenska
Kommentarer: Inga kommentarer

Kärnkraft skadar klimatet


Wachtmeister & Kurland (WK) ifrågasätter min referens till Stanfordprofessorn Mark Jacobson. Hans uppgifter baseras på en bok, http://web.stanford.edu/groiup/efmh/jacobson/WWSBooks/WWSBooks.html, 427 sidor och över 150 vetenskapliga referenser. Stanford är tillsammans med MIT de universitet som levererat flest nobelpristagare i Fysik. Det står var och en fritt hade hitta fel i boken!? Vad har WK hittat för fel?  Hans slutsatser är också publicerade i peer-reviewade vetenskapliga tidskrifter, till skillnad från kraftindustrins partsinlagor. Att han är kontroversiell beror på att han utmanar kärnkraftslobbyn, som är mycket mäktig. Därför har vi den egendomliga kärnkraftsdebatt vi har idag i Sverige. Jag håller med fd generaldirektören i Svenska kraftnät, Mikael Odenberg, om att ”ingen normalt funtad människa vill bygga nya konventionella reaktorer idag” , på grund av de skyhöga kostnaderna.

För drygt tio år sedan publicerade Benjamin Sovacool, nu energiprofessor i Danmark, en genomgång av drygt 100 då förekommande livscykelanalyser av kärnkraftens koldioxidutsläpp. Han ratade de allra flesta, ca 80 inklusive Vattenfalls, då de inte uppfyllde grundläggande vetenskapliga krav som t ex transparens. Det bör tilläggas att det är resurskrävande att göra livscykelanalyser av kärnkraft vilket gör att bara välbeställda organisationer och företag som Vattenfall har resurser att göra dessa. Inte ens IPCC har gjort en egen analys. Att då som WK basera sin analys på medianvärdena av undermåliga studier gjorda av företag i en jävsituation ät vilseledande. Man kan inte väga in vilken smörja som helst i sina slutsatser utan att granska deras trovärdighet.

Sovacools medelvärde av de godkända livscykelanalyserna blev 66 g CO2/kWh. Till detta lägger Jacobson och hans många medarbetare i Stanford (det finns ca 200+ forskare knutna till energiinstitutionen) klimateffekten av att det tar mycket lång tid från beslut till att en kärnkraftreaktor börjar producera el, i Finland minst 22 år. Fossila bränslen måste därför eldas i väntan på att reaktorn startar. De tre reaktorbyggena nu i EU är mer försenade än normalt, delvis på grund av EUs höga säkerhetskrav.  Medelvärdet av Jacobsons analys blir knappt 130 g CO2/ kWh, jämfört med vindkraftens 5-10 g. Ett konkret exempel är Finland där man eldar med torv (ur utsläppssynvinkel att likna vid brunkol) i väntan på att reaktorn Olkiluoto 3 börjar producera el, tidigast 2022, trots att bygget började 2005 och skulle stå färdigt i April 2009. De tre reaktorbyggena i EU ligger i överkanten av Stanfords utsläppsintervall, 78-178 g CO2/kWh, på grund av de stora förseningarna.. 

WK hävdar att det råder konsensus i den vetenskapliga litteraturen om kärnkraftens låga utsläpp av klimatgaser. Bullshit säger jag, möjligen bland kraftindustrins partsinlagor, vars rapporter är långt ifrån vetenskapliga. Dessutom bör man tillägga de enorma utsläppen av varmt kylvatten/vattenånga på grund av reaktorernas dåliga verkningsgrad, ca 30 %, samt den omfattande jonisationen av atmosfären, vars konsekvenser är svåra att överblicka.

Min slutsats är att WKs replik är vilseledande. De oberoende analyserna från Stanford väger mycket tyngre än de från Uppsala universitet och är mycket trovärdigare.

Göran Bryntse 

Tekn Dr

Ordf. i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

Publicerad: 2021-03-24
Kategori: Svenska
Kommentarer: Inga kommentarer

Kärnkraft är dyr, farlig och svindyr

Nu får det vara slut med fulargumenten för kärnkraft!

Kärnkraftsförespråkare i Sverige har fått ny luft under vingarna under den gångna kalla vintermånaden. Ny kärnkraft kostar i genomsnitt 5 gånger mer än landbaserad vindkraft eller större solenergianläggningar, den tar i genomsnitt 11 år längre tid på sig innan den alstrar någon elektricitet överhuvudtaget, och den alstrar mer än 10 gånger så mycket koldioxidutsläpp än vad vindkraften gör per genererad kWh elektricitet. Allt enligt en välrenommerad Stanfordstudie. Kraftbolagens påstående att kärnkraften är fossilfri är alltså bara sant ur ett skorstensperspektiv. Ur ett livscykelperspektiv tillkommer utsläppen också vid uranbrytningen, anrikningen, rivningen av reaktorer och inte minst avfallshanteringen. Stanfordstudien räknar sammantaget med ett utsläpp på över 100 g koldioxid/alstrad kWh, det vill säga mer än 10 gånger mer än vindkraftens som uppgår till högst 10 g koldioxid/alstrad kWh.

Sett per investerad krona är kärnkraftens tillkortakommande ännu större än vad den är vad gäller koldioxidutsläpp. Ekonomiskt får man 100 gånger större koldioxidminskning via landbaserad vindkraft än via ny kärnkraft. Tänk bara på den ännu inte färdigbyggda finska reaktorn Olkiluoto 3! Den finska regeringen föreslog år 2000 att den skulle byggas till en kostnad på 25 miljarder Skr. Riksdagen sade ja år 2002. Reaktorn skulle tas i drift april 2009. Nu står det klart att den i bästa fall tas i drift år 2022 och blir 4 gånger dyrare än utlovat, dvs kostar cirka 100 miljarder i svenska kronor. Liknande förseningar och fördyringar sker vid de två andra pågående reaktorbyggena i Frankrike och England. 

Lägg till detta att kärnkraftsreaktorer dessutom alstrar klimatskadande ämnen som radioaktiva Krypton -85 och Kol -14 och ett trettiotal andra isotoper, av vilka vissa orsakar barnleukemi i reaktorns omgivning. 

Men kan man då inte hoppas på fjärde generationens kärnkraftsreaktorer, de s k bridreaktorerna? Nej. Sedan 1950-talet har forskningsinvesteringarna i dessa uppgått till cirka 1000 miljarder Skr men ännu har ingen kommersiell reaktor börjat fungera. Tyskland, England, USA, Japan och senast Frankrike har alla avbrutit sina kostsamma satsningar på denna teknik. Det är inte nog med att bridreaktorerna skulle bli dyrare än de nuvarande – de utgör dessutom rena julafton för terrorister (6 kg plutonium räckte till Nagasakibomben). 

Den svenska debatten är absurd 

 Mina styrelsekollegor i EREF, från nästan hela EU, undrar varför den svenska energidebatten  bortser från kärnkraftens avgörande nackdelar? Hur alls någon med ansvar för klimat, ekonomi och säkerhet kan förorda investeringar i ny kärnkraft är obegripligt. Dessförinnan borde man ha funderat på alternativ användning av beloppen för nyinvesteringar i kärnkraftsreaktorer. Exempelvis skulle de med råge räckt till att råda bot på flaskhalsarna i det svenska elnätet.

Det är ju dessa och bara dessa som gör att Sverige under riktigt kalla perioder kan ha ett behov av att under några timmar eller dygn vara en nettoimportör av elektricitet – under årets övriga 8 750 timmar är vi nettoexportörer

Varken nu eller framöver har Sverige någon elenergibrist – det enda missförhållandet finns i elnätet, och detta ska under alla omständigheter byggas bort. 

Göran Bryntse, Tekn Dr

Ordförande i SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

Vice president i EREF, European Renewable Energies Federation

Publicerad: 2021-02-25
Kategori: Svenska
Kommentarer: Inga kommentarer

Kopparkapslarna funkar inte

Kopparkapslarna för kärnkraftsavfall fungerar inte.

I fjol togs två testkapslar upp ur underjorden vid Oskarshamn efter 20 års förvaring för att undersöka bl a kopparkapslarnas hållbarhet. Resultatet var förödande för kärnkraftsindustrins s k KBS-metod (KBS=Kärnbränslesäkerhet). Korrosionen kan vara 1000 gånger snabbare än vad SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) hävdar. Det kan innebära att kapslarna kan börja läcka radioaktivitet om 100 år istället för de 100 000 år som behövs.

Försöket med kapslarna är dessutom ur vetenskaplig synvinkel undermåligt, av flera skäl. 

 Kapslarna har till exempel inte varit utsatta för gammastrålning trots att man vet att en sådan kan påskynda korrosionen. Upptagningen och analysen av testkapslarna  

har dessutom omgetts av stort hemlighetsmakeri. Transparens och offentlighetsprincipen har kringgåtts både av SKB och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.

Experter dömer ut KBS-metoden

 Korrosionsforskare vid KTH har i en inlaga konstaterat att det s k LOT-försöket (Long Term Test) har visat på så omfattande korrosion att det innebär en katastrof för KBS-metodens trovärdighet. Även Miljödomstolen konstaterade i sin dom 2018 att kapslarna inte håller vad SKB lovar. Schweiziska försök av flera materialkombinationer, de s k FEBEX-försöken, har visat att den svenska metoden med olegerad koppar var det sämsta materialet ur korrosionssynvinkel av de som testades.

Det som händer är att koppar reagerar med svavel-, klor-,  karbonat- och hydroxidsalter och med vattenmolekylerna i grundvattnet. Det finns även en påverkan av bakterier. Det leder bland annat till spänningskorrosion, gropfrätning och väteförsprödning. Den omgivande bentonitleran är inte sprickfri vilket ytterligare ökar kopparkorrosionen.

SKBs osannolika bortförklaringar av den omfattande korrosionen som dokumenterats i LOT-försöken är inte trovärdiga och ett övergrepp på evidensbaserad vetenskap.  Kombinerat med det omfattande hemlighetsmakerier som både SKB och SSM ägnar sig åt är hela situationen oacceptabel. 

Alternativ finns

Det finns alternativ till olegerad koppar som barriärmaterial. Inom industrin används palladiumlegerat titan eller tantal-legeringar för liknande miljöer. Korrosionen på metallföremål i regalskeppet Vasa visade att tennlegerad koppar (brons) var drygt hundra gånger mer motståndskraftig än olegerad koppar. Olegerad koppar måste nu överges som barriärmaterial för kapslar för högaktivt kärnkraftsavfall som ska hålla i hundratusen år. Det är anmärkningsvärt att Strålsäkerhetsmyndigheten, till skillnad från Miljödomstolen och landets främsta korrosionsforskare, gått på kärnkraftindustrins bluff om att olegerad koppar duger som barriärmaterial i hundra tusen år. 

Regeringen kan därför omöjligen godkänna KBS-metoden i nuvarande läge utan bör kräva alternativa lösningar och mer forskning. Det är inte bråttom med beslut om slutförvarstekniken. I Japan till exempel tänker man inte ta sådana beslut före 2035. Och vi har tid att vänta. Slutförvaret kan ändå inte förslutas före 2090 på grund av avklingningstiden för radioaktivitet från den sist stängda reaktorn. 

Den som vill läsa mer om allt hemlighetsmakeri och om alla korrosionsproblem kan läsa vidare på sajten MKG.se, som är Naturskyddsföreningens och Jordens Vänners informationskanal om kärnkraftsavfall.

Göran Bryntse, Tekn Dr

Ordf. i Milkas, Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat

Publicerad: 2021-02-12
Kategori: Svenska
Kommentarer: Inga kommentarer

Svänghjul minskar effektbehovet

Svänghjul snabbladdar elbilar

Det talas mycket i media om elnätets kapacitetsproblem och att stora men tidskrävande investeringar måste göras. Det finns emellertid tekniska lösningar som kraftigt kan minska behovet av elnätsförstärkningar i framtiden när elbilar blir allt vanligare. 

I senaste numret av New Energy, som ges ut av tyska vindkraftföreningen, BWE, berättas om att elbilar kan laddas med svänghjul. Det är en teknik som lagrar elenergi som rörelseenergi i en snabbt snurrande rotor, t ex nattetid. Rotationsenergin kan sedan konverteras till elenergi via en synkrongenerator. 

Svänghjulstekniken har gått fram mycket senaste åren, bland annat med hjälp av moderna material, lätta kolfiberkompositer samt magnetiska friktionsfria lager vilket ger högre verkningsgrad och längre livstider. Tekniken erbjuder hög kapacitet, mycket snabb responstid, hundratusentals laddningar m m . 

Ett israeliskt företag, Chakratec, har funnit ett snabbt växande marknad för sitt svänghjul, nämligen som snabbladdare av elbilar. En laddstation med svänghjul kan leverera upp till 350 kW vilket medför att en elbil på 15 minuter kan laddas till 80 % kapacitet. Uppladdningen av svänghjulet sker under låglasttider, t ex nattetid. Prototyper finns nu vid Wiens flygplats och i utkanten av Prag. Det underlättar för elnätet, som inte behöver byggas ut till så höga effektöverföringar vid snabbladdning av elbilar.

I USA har företaget Beacon Power installerat 200 svänghjul som en del av en 20 MW ellagrings facilitet. Den startar på ett par millisekunder vilket gör tekniken mycket lämplig som s k svängmassa i det svenska elsystemet. Inemot 500 gånger per år kompenserar stationen för frekvensfluktuationer.

Svänghjul klan alltså minska behovet av dyra kapacitetsökningar av elnätet genom att en snabbladdning av elbilar inte behöver kräva nätförstärkningar. Nog så viktigt i framtiden och 

Intressanta tillämpningar av svänghjulstekniken finns till exempel hos bostadsföreningar, stormarknader, sjukhus och många andra platser. Svänghjulstekniken medför ett lyft både för snabbladdning av elbilar och för effektivare användning av elnätet. Den kommer nog att bli allt vanligare i framtiden då den sänker elnätets effektbehov. 

Göran Bryntse, Tekn Dr

Publicerad: 2021-01-13
Kategori: Svenska
Kommentarer: Inga kommentarer

Arkiv

Kategorier

Taggar