Flygskatt m m behövs för klimatet

Svenskarna flyger mer än någonsin. År 2017 reste enligt flygbranschen 47 miljoner människor från svenska flygplatser. Det är en ökning med 6 % från 2016 och utgör ca en procent av det globala antalet flygpassagerare. Av de svenska resorna var 30,9 miljoner utrikesresor och 15,8 inrikes. Utsläppen från inrikesflyget ligger dock kvar på samma nivå som för tio år trots att passagerarantalet ökat med 12 % under samma period. Det beror på effektivare flygplan och högre beläggningsgrad. Det globala flygresandet växer kraftigt, med över 4 % per år. Utsläppen ligger ofta på 0,3 – 0,5 g koldioxid per passagerarkilometer, vilket oftast är lägre än för fossildrivna bilar med bara föraren.

Höghöjdseffekten

Flyget står för ca 5 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Proportionerna utrikesflyg:inrikesflyg är 4:1 men den relativa klimatpåverkan är ännu större. Det beror på den s k höghöjdseffekten som grundar sig på att flyget släpper ut växthusgasen vattenånga. När vattenånga släpps ut på 10 000 meters höjd, en vanlig flyghöjd för internationellt flyg, blir inte all vattenånga nederbörd. En del stannar kvar i atmosfären länge som växthusgas. Enligt Energimyndighetens rapport ”Luftfartens omställning till fossilfrihet ” blir därför utrikesflygets totala påverkan på klimatet omkring dubbelt så stor som bara koldioxidutsläppens. För inrikesflyget, som i regel flyger på lägre höjder, blir höjdeffekten lägre och blir nästan obefintlig vid flyghöjder under 8000 m.

Inrikesflyget kan bli fossilfritt 2030

Inrikesflyget är viktigt för den regionala utvecklingen. Det når hela Sverige, även mindre orter. Det är redan nu ofta billigare än tåget och mindre känsligt för störningar. Dyra höghastighetståg kommer i huvudsak att gå mellan Sveriges största städer och bidrar därför till en ökad storstadskoncentration med medföljande konsekvenser för bostadspriser, segregation och kriminalitet. En bedömning från KTH är att för en tjugondel av räntorna för investeringen i höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö kan inrikesflyget i dagens kostnadsläge på motsvarande sträckor göras fossilfritt. Ännu billigare blir bioflyget framöver tack vare teknikutvecklingen. Höghastighetstågen blir troligen tillgängliga först 2035 medan flygbranschen siktar på fossilfrihet för inrikesflyget 2030. Mot bakgrund av de höga investeringskostnaderna för höghastighetståg, 362 miljarder enligt Trafikverket, så lär biljettpriset för resor med dessa tåg bli högt. Det finns därför anledning att tro att inrikesflyget blir klart billigare än tåg även i framtiden.

Flygskatt är rättvist

Det finns rättviseskäl för flygskatt. Varför ska flyget inte beskattas när andra miljöskadliga alternativ beskattas? All klimatpåverkande verksamhet behöver åtgärdas om Parisavtalet ska kunna bli verklighet. Därför är en påtaglig flygskatt på framförallt utrikesflyget motiverad, bland annat för att bromsa dess kraftiga ökningstendenser. För inrikesflyget kan det räcka med det måttliga förslag på 60 kr/flygresa som snart genomförs. En sådan låg avgift bör dock kombineras med en kvotplikt, dvs. flygbolagen måste blanda in biobränsle i tanken till en viss procent. Denna inblandning ska öka varje år tills den når 100 procent 2030. En gräddfil för energisnåla turboprop-plan, som inte släpper ut någon koldioxid alls när de körs på biodrivmedel på måttlig höjd, bör skapas, t ex kraftigt sänkta landningsavgifter. Det finns dessutom redan små eldrivna flygplan och utvecklingen av sådana pågår för fullt. Flera bedömare tror att vi om 20-30 år kan flyga eldrivet mellan t ex Stockholm och Göteborg.

Allt billigare bioflygbränslen

Inrikesflyget förbrukar ca 2 TWh energi/år. Det är ca 1 % av Sveriges bioenergipotential. Ur resurssynvinkel utgör därför inrikesflyget små problem.

Utvecklingen av biodrivmedel för flygplan går nu snabbt så ett inrikesflyg baserat på 100 % förnybar energi 2030 förefaller realistiskt. Biobränslen för flyget görs idag i regel av frityroljor och slaktavfall i utlandet, främst i Kalifornien, vilket leder till höga priser, ca 5 ggr dyrare än fossila alternativ. Priset kommer dock snart att sänkas betydligt på grund av nya inhemska alternativ. Ligninolja från skogen,som innehåller bensen, verkar särskilt intressant. Staten behöver dock sätta in styrmedel för att övergången till förnybara bränslen ska ske med rimlig företagsekonomi. I framtiden räknar man med att flygdrivmedel görs i Sverige av skogen och av alger.

Slutsats

För att förverkliga Parisavtalet behöver det internationella flyget begränsas, åtminstone de närmaste 30 åren, med hjälp av klimatmotiverade miljöskatter. Dessutom bör politikerna i samarbete med flygbolagen genomföra målet om 100 % förnybart flygbränsle i inrikesflyget till 2030. Att sluta flyga inom Sverige är inget bra alternativ.

Göran Bryntse, ordf. SERO

Sverige bör lämna Euratom

 Euratom-fördraget från 1957 går ut på att stödja kärnkraftutbyggnaden i Europa. Fördraget har modifierats marginellt sedan dess. På den tiden trodde de flesta att kärnkraften var mycket önskvärd. Den sades bli så billig att det inte ens skulle löna sig att mäta den konsumerade elenergin, ” too cheep to meter”-

I artikel 1 slås fast att ” Euratom ska ha till uppgift att … skapa de förutsättningar som behövs för en snabb organisation och tillväxt av kärnenergiindustrierna”. I artikel 2 sägs ”säkerställa att sådana viktiga anläggningar kommer till stånd som behövs för utvecklingen av kärnenergin”.

Euratom-fördraget bryter mot några av EUs grundprinciper. Artikel 3 i EU-fördraget om koherens, dvs att lagarna ska vara inbördes överensstämmande. Artikel 6 om att miljöhänsyn ska prägla all EU-politik samt mot ”Polluter pays”-principen.

Senaste året har EU-kommissionen i förslaget till energipolitik fram till 2030 klargjort att kärnkraften inte behöver konkurrera på marknaden med hänvisning till att Euratom-fördraget står över andra EU-fördrag. Det medför att kärnkraften får kraftigt subventioneras.Det görs t ex nu i England, Frankrike och Ungern. Samtidigt får inte förnybar energi subventioneras med hänvisning till EUs konkurrensregler, de s k State Aid Guidelines. EU-kommissionären Vestager hävdar att om vill man ändra på kärnkraftens gräddfil så måste man ändra på Euratom-fördraget.

Det är givetvis orimligt att Euratom-fördraget har prioritet framför övriga EU-fördrag. Sveriges medlemskap i Euratom kostar uppskattningsvis miljardbelopp varje år, men det är svårt att få fram exakta siffror. Euratoms hela budget är på minst 15 miljarder SKr som i stor utsträckning används för direkta subventioner av kärnkraften.

Eftersom Sverige 2040 ska basera sin energiförsörjning på 100 % förnybar energi blir Euratomfördraget en dyr obsolet kvarleva som i framtiden är onödig för oss..

Reformera Euratom-fördraget nu

En förändring av Euratomfördraget har föreslagits med jämna mellanrum utan att någon åtgärd av betydelse har vidtagits. Tyskland lovade t ex 2012 att reformera Euratom-fördraget. Andra EU-länder, t ex Österrike, Luxemburg, Irland och Danmark stöder Tysklands ambition att grundligt reformera det sextio år gamla fördraget. Tyskland planerar en regeringskonferens år 2018 för att ändra på Euratomfördraget. Det är därför viktigt att Sverige ansluter sig till denna grupp av EU-länder vid en sådan konferens och förordar en grundlig reformering av Euratom.

Ompröva Euratom i två steg

En utfasning av svenskt medlemskap i Euratom bör ske i två steg. Först ska fördraget reformeras i samarbete med övriga EU-länder i syfte att anpassa det till övriga EU-regler så att kärnkraften bär alla sina egna kostnader och upphandlas i konkurrens med förnybar energi. I ett senare skede bör Sverige helt lämna Euratom-samarbetet och istället satsa på 100 % förnybar energi.

Göran Bryntse, Tekn Dr, Ordf. SERO,

Vice president i European Renewable Energies Federation, EREF

Vätgas + bränsleceller kommer i framtidens bilar

 Batteridrivna elbilar har blivit populära i Sverige och stöds av stora företag som t ex Vattenfall. I Japan däremot satsas mer på elbilar drivna av vätgas + bränsleceller, t ex av Toyota. Fördelarna med vätgasbaserade elbilar jämfört med batteridrivna elbilar är snabb tankning, 3-4 minuter, mindre volym och vikt, längre räckvidd, ca 50 mil idag. Det är också billigare idag att lagra och förflytta energi i vätgas än i batterier. Batteriernas livslängd kan också vara ett problem och tillgången till laddstolpar är en begränsning även på sikt. Det blir svårt att sätta upp sådana stolpar överallt i storstäder. För att ladda en elbil hyfsat snabbt fordras dessutom hög effekt, vilket ställer stora krav på elnätets kapacitet.

Vad är en bränslecell?

En bränslecell omvandlar kemisk energi från ett bränsle, ofta vätgas, med hjälp av ett oxidationsmedel, ofta syre, till elektricitet genom en kemisk reaktion. Vätgasen oxideras vid anoden och syret reduceras vid katoden. En elektrolyt finns däremellan. En spänning över elektrolyten genererar elektrisk ström. Verkningsgraden är ca 70 %, vilket kan jämföras med konventionella förbränningsmotorer, 25-40 %. Utsläppen är bara vatten. Det går att få stora uteffekter från bränslecellspaket, upp till Megawatt med parallellkopplade stackar.

Ny teknik som framställer vätgas billigare är på gång på flera forskningslabb. Till exempel Professor Yang vid Nanoscience Technology Centre vid Central University of Florida har utvecklat nya material med hjälp av nanoteknik som möjliggör framställning av vätgas direkt från havsvatten med hjälp av solenergi. Forskare vid UCLA i Kalifornien har stoppat in en tredje elektrod i bränslecellen. Det här skulle kunna minska kostnaden för vätgasbilar dramatiskt hävdar Richard Kaner vid UCLA. Nickel, järn och kobolt kan användas för väteproduktionen istället för dyr platina och andra ädelmetaller.

Många tillämpningar möjliga

Det finns ett svenskt företag, Powercell i Göteborg, som ligger långt framme när det gäller utvecklingen av bränsleceller som konverterar vätgas till el. Företaget har samarbete med flera bilföretag och med bl a leveranser till Kina, där det satsas stort på bränslecellsdrivna elbilar. De har ca 50 anställda idag och ligger på Hisingen. En utbyggnad av vätgasmackar sker nu i Sverige av bl a Shell.

I världen finns ca 10 000 bränslecellsdrivna bilar idag och antalet ökar snabbt. De billigaste kostar nu ca en halv miljon svenska kronor, dvs klart billigare än Tesla X. Det finns också ca 10 000 vätgasdrivna gaffeltruckar. Toyota börjar också tillverka bränslecellsdrivna stadsbussar 2018. Det finns nu ett hundratal globalt.

Förutom framtidens bilar och lastbilar finns också många andra tillämpningar av bränsleceller. Här kan nämnas back-up power till datacenters, att ersätta dieselgeneratorer, telekomstolpar, off grid strömförsörjning till byggen och fastigheter. energilagring av intermittent förnybar energi från sol och vind. De kan också fungera som s k range extenders till batteridrivna truckar, lastbilar och fartyg.

Mot bakgrund av att flera stora internationella bilföretag som BMW, General Motors och Toyota satsar på bränslecellsdrivna elbilar finns det all anledning att tro att sådana bilar kommer att bli vanliga i framtiden.

Göran Bryntse

BränslecellerBränsleceller

Synpunkter på EU-kommissionens förslag till ny energipolitik

 Här kommer SEROs synpunkter på EU-kommissionens förslag på ny energipolitik.

1. 45 % förnybar energi 2030 med nationella, bindande mål
2. 40 % energieffektivisering av primär energianvändning, med bindande, nationella mål.
3. 70 % förnybar energi i Sverige 2030
4. Förnybar energi ska ha förtur till elnätet, s k priority dispatch
5. Nationella stödsystem ska gälla för anläggningar < 18 MW, upp till 100 % förnybart.
6. Nej till kapacitetsmarknader, satsa istället på efterfrågeflexibilitet
7. Sverige ska lämna Euratom
8. Kärnkraft ska inte undantas från marknaden, nej till gräddfil för kärnkraft.
9. EU ska ha en avvecklingsplan för kolkraft
10. Ta bort alla subventioner av kärnkraft och fossilenergi
11. Ursprungsgarantier ska tillåtas

Motiveringar:

1&2. EU-kommissionens förslag är inte förenligt med Parisavtalet om klimatet. Målen ska vara nationella och bindande för att de ska vara meningsfulla.

3. Sverige bör med sina goda förutsättningar nå 70 % förnybar energi 2030.
4. Vid elöverskott ska förnybar energi ha företräde till nätet, för klimatets skull

5. För småskaliga elproduktionsenheter är det viktigt att få hjälp av nationella stödsystem för att kunna klara sig på marknaden. EREFs utredning visar att 50 % av EUs elproduktion kan klara sig med småskaliga lösningar, som är säkrare ur försörjningssynvinkel.

6. Kapacitetsmarknader är bara ett sätt att hålla liv i gamla fossilkraftverk, inte bra för klimatet. Bättre för klimatet att använda efterfrågeflexibilitet.

7-8. Det urgamla Euratom-fördraget sägs vara ett skäl till att kärnkraft ska stå utanför marknaden och slippa konkurrens. Det är oacceptabelt. Då Sverige 2040 ska ha 100 % förnybar energi är inte det för Sverige dyra Euratom-fördraget längre motiverat av något skäl.

9. Kolkraft ska avvecklas till 2030 för klimatets skull.

10. Fossil kraft och kärnkraft subventioneras idag enligt IEA med ca 3000 miljarder årligen, helt oacceptabelt ur klimatsynvinkel. Dessa subventioner måste bort snarast.

11. Ursprungsgarantier är viktiga för att konsumenterna ska kunna göra aktiva val till förmån för klimatet.

Göran Bryntse, Tekn Dr, ordf. i SERO,

vice president i EREF, European Renewable Energies Federation.

EU försämrar för förnybar energi

EU-kommissionen lade i december 2016 fram sitt förslag om en förändrad energipolitik för åren 2020 till 2030. Man kallar skamlöst förslaget för ”Clean Energy for All European”. EU-medborgaren borde rimligen då kunna utgå från att förslaget stod i samklang med Parisöverenskommelsen om högst 2 graders global temperaturökning och strävan mot 1,5 grader. Så är dessvärre inte fallet, som klimatexpertis konstaterat, och som illustreras av tabellen nedan. Skillnaden gentemot EREFs ( EREF = European Renewable Energies Federation) förslag är betydande:

EU-kommissionen föreslår bara 27 % förnybar energi år 2030 utan bindande nationella mål. EREF föreslår 45 %, med bindande mationella mål. EU-kommissionen föreslår vidare 30 % ökad energieffektivitet, medan bland annat EREF föreslår 40 %. Det innebär ett tak för EUs energianvändning 2030 på ca 10 000 TWh..

EUs vicepresident, Sefkovic, påstår att hans förslag skapar bättre villkor för förnybar energi . I själva verket är det i huvudsak tvärtom. Målet 27 % är att betrakta som business-as-usual, dvs. helt utan ambitioner. Frånvaron av nationella bindande mål gör att det låga målet inte ens är trovärdigt. Man räknar också med att minska investeringarna i förnybar energi med två tredjedelar efter 2020. Samtidigt förväntar man sig investeringar år 2030 i fossilkraft på 150 miljarder kronor. Sefkovic är uppenbarligen en självklar kandidat till ett Greenwash-pris.

EU-parlamentet är i detta sammanhang att betrakta som ett ljus i mörkret. De kan tänka sig 35 % förnybar energi 2030, med bindande nationella mål.

Försämringar för förnybar energi

Enligt EU-kommissionens förslag ska förnybar energi inte ges prioritet i elnätet, dvs vid elöverskott kommer förnybar energi inte att kunna hävda sig jämfört med t ex kolkraft. EU vill också ta bort fastprissystemen, dvs. att producenten av förnybar energi garanteras ett fast pris i många år. Det har varit en hörnsten i den tyska energiomställningen och gett investerare ekonomisk trygghet.. Dessutom förbjuds statligt stöd till förnybar energi och ursprungsgarantier ska tas bort. Sammantaget riskerar därför t ex Tysklands energiomställning att bromsas upp betydligt.

EREF och SERO kräver givetvis att prioritetsrätten, ursprungsgarantier och nationella stödsystem m m ska vara kvar.

Märkligt är att EU-kommissionen i nyliberal anda kräver marknadsbaserade auktionsförfaranden för förnybar energi men inte för kärnkraft. Denna får i förslaget en gräddfil och utsätts inte för konkurrens. Tvärtom, fossil energi samt kärnkraftsbyggen i England, Frankrike och Ungern får mångmiljardsubventioner med EUs goda minne.

Några ljusglimtar

Positivt är kravet att elproduktion inte får släppa ut mer än 550 g koldioxid/kWh. Det sätter stopp för nya kolkondenskraftverk med konventionell teknik. Bra är också att man vill hindra de enskilda staterna från att lägga några bördor (t ex skatter) på egenanvändning av förnybar energi så länge som denna handlar om högst 15% av respektive lands elanvändning. EREF har dock tillsammans med bl a Greenpeace publicerat en rapport som visar att hela 50% av EUs elanvändning kan täckas med egenanvänd/egenproducerad energi. 15-procentgränsen är därför oacceptabel.

EREF och SERO trycker på

Fler exempel på EUs klimatfientliga politik finns men får inte plats här. Det förestår nu många förhandlingar innan det slutliga beslutet tas om EUs framtida energipolitik, kanske om något år. EREF, med säte i Bryssel, deltar aktivt i dessa förhandlingar för att förbättra villkoren för förnybar energi . SERO kräver att Sveriges regering motsätter sig många av EUs klimatfientliga förslag och att den agerar för att Parisavtalet ska tas på allvar. Jag hoppas att det finns många andra aktörer som också tar strid för att vår regering ska försvara Parisavtalet och kraftfullt tar strid i EU för att rädda vårt framtida klimat.

Göran Bryntse, Tekn Dr

Ordförande i SERO

vice president i EREF